Är aspartam farligt

17 Februari 2021

Det råder delade meningar om aspartam är skadligt för hälsan eller inte.

Aspartam används idag som sötningsmedel och är uppbyggd av dem två aminosyrorna fenylalanin och asparaginsyra som ingår som byggstenar i många proteiner i vår vanliga kost och bryts ner i vår magsäck och tarmkanal. En av nedbrytningsprodukterna är metanol. Metanol finns naturligt i små mängder i frukt och fruktjouse och den mängd metanol som tillförs kroppen från ett glas aspartansötad läsk är mindre än den mängd som finns naturligt i ett glas apelsinjuice. Eftersom aspartam består av aminosyror så är den inte helt energifri, men på grund av den höga sötman så används en så pass liten mängd att den energin är försumbar.

För personer som inte har sjukdomen fenylketonuri, PKU finns det inga kända risker med att inta apsartam. Människor med sjukdomen PKU har svårt att bryta ner, metabolisera överskott av fenylananin och måste därför hålla sitt intag av fenynalanin lågt. Därför måste färdigpackade som innehåller aspartam märkas med uppgifter om de innehåller fenylalalin.

Sötningsmedlet aspartam togs fram 1995 och introducerads på den sveska marknaden 1980 talet. Eftersom aspartam har mycket hög sötningsgrad, 100 – 200 gånger sötare än vanligt socker så behöver man bara använda mycket små mängder för att man ska uppnå sötningseffekt. Som tidigare nämt så innehåller aspartam energi på grund av att den är uppbygg av aminosyror, men eftersom vi anväder en så pass liten mängd aspartam som är energi intaget mycket litet.

Aspartam används idag i många av våra livsmedel och WHO:s internationella expertgrupp JECFA (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives) som bedömer livsmedelstillsatser gjorde studier på männsikor och djur för att kunna fastställa ett accepterad dagligt inatg (ADI-värde) för aspartam.

 ADI-värdet fastställde att vi kunde inta 40 miligram per kg kroppsvikt och dag, det innebär att en person på 60 kg kan konsumera 2,4 gram aspartam per dag utan någon risk för hälsan.

Efter denna bedömning har aspartam utvärderas på nytt flera gånger inom EU.

Läskedrycker får innehålla högst 0,6 gram per liter aspartam, och det innebär att en person som väger 60 kg kan dricka 4 liter aspartamsötad läsk per dag.

Eftersom den mängd aspartam som finns i aspartamsötad läsk är så pass liten så kan man dricka mycke större mängder utan att ADI-värdet överskrids.

En undersökning i USA visar att för de flesta konsumenter så är intaget högst 3 miligram per kilo kroppsvikt och dag, det vill säga 10 % av det som acceptabelt att få i sig under en dag.

 

Amning och aspartam

Idag vet man att aspartam inte utsöndras i fostermjölken, så det innbär att aspartamsötade livsmedel inte innebär någon risk för fosterbarn och spädbarn som ammas utsätts för förhöjda nivåer av fenynalalin. Den mängd fenynanlalin som kommer från aspartam är mycket mindre än den mängd som intas via livsmedel. Undtanaget kan vara gravida kvinnor med fenylketoruni och spädbarn som lider av samma sjukdom. 

 Vid fenylketoruni så har kroppen svårt att bryta ner fenylalin som är en aminosyra som frigörs när aspartam bryts ner, och då innebär det att kan samlas en sådan mängd i kroppen att bli skadligt. Särskild risk finns för foster, spädbarn och små barn hos vilka höga halter av fenylalalin kan leda till försämrad uveckling och hjärnskador. Därför måste barn som ha sjukdomen PKU hålla en sträning diet under uppväxten för minska intaget av fenynalalin. Även i vuxen ålder bör intaget av fenynalalin begränsas för många PKU patienter och detta är orsaken till att alla livsmedel som är sötade med aspartam är uppmärkta med upplysningen att de innehåller en källa fenylalalin.

 Aspartam är det mest undersökta sötningsmedlet av alla livsmedelstillsatser på marknaden. Studier visar att stora mängder av aminosyror, även det som finns i aspartam som ges i blodet påverkar hjärnans funktioner. Men då handlar det om mycket stora mängder av aminorsyror, långt över den mängd som en människa får i sig genom att äta aspartamsötade livsmedel.

Resultat av flera djurförsök visar även att aspartam inte är cancerframkallande. Det har emellertid presenterats som man hävdar ger stöd för att aspartam kan orska cancer, men vid en kritisk granskning av dessa studier som gjordes av EFSA har man funnit att dessa studier har stora brister och att det inte är trovärdiga resultat.

I samtliga studier handlar det om en livslång exponering av för doser upp till 8 gram aspartam per kilo kroppsvikt och dag. Denna dos omräknad till en vuxen människa, motsvarar cirak 2400 burkar aspartamsötad läsk varje dag under hela livet.

 En amerkans forskningsrapport som angav en koppling mellan aspartam och en ökning av antalet hjärntumörer i USA är bakgrunden till varför aspartam också utgetts öka risken för hjärntumörer. Andra forskare har dock kritiserat tolkningen av datan i rapporten. Vid utvärderingar som EFSa hade gjort hittade man inga tecken på att aspartan skulle orsaka hjärntumörer. Efter EFSA:s senaste utvärdering 2013 har det kommit en ny studie om risker med metanol som även den utvärderades eftersom det bildas en mycket liten mängd metanol när aspartam bryts ner i kroppen. Utvärderingen visade att det inte finns någon risk med hälsan med den lilla mängd aspartam som intas. Djurförsök visar även att aspartam inte har någon negativ påverkan på fortplantningsförmågan och att det heller inte skapar några missbildningar.

 Så för att sumera vad studier har kommit fram till om aspartam är att det inte är farligt för oss att äta det eftersom den aspartam vi intar är en sådan liten mängd att den inte har någen negativ påverkan på våran hälsa såvida man inte har sjudomen fenylketonuri som gör att kroppen har svårt att bryta ner fenylalin och det då sammlas stora mängder, och då kan det vara skadligt för människan. Så att dricka aspartamsötad läsk är ett mycket bättre alternativ än att dricka sockersötad läsk.

 Slutligen vill återigen påpeka att det fenylalanin som bildas när aspartam bryts ner är mycket mindre i aspartam än den mängd vi får via andra livsmedel. Så att aspartam skulle orsaka cancer eller hjärntumörer stämmer inte vilket man kan se i studier gjorda av EFSA (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives).

 

Referenser:

1. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sotningsmedel/aspartam

2. https://www.efsa.europa.eu/en/press/news/131210

3. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1865825/

4. https://www.ebtofficial.com/lifestyle/artificial-sweeteners-good-or-bad/

5. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0273230018300096

 

 

 

Denna sidan använder cookies, genom att fortsätta godkänner du användandet av cookies.